Recension: Nelson Mandela av Sten Rylander

En leende vithårig Nelson Mandela ser mig rakt i ögonen från omslaget på Sten Rylanders biografi av justdensamme. Och det är väl så vi är vana vid att se honom. En välvillig, sympatisk och milt leende äldre statsman, som genom åren har blivit en ikon och förebild för större delen av världen.

Sten Rylander vill med sin bok ta ett helhetsgrepp på Nelson Mandela och dennes kamp mot apartheid, som bland annat innebar att han satt i fängelse i 27 år. På det stora hela lyckas Rylander med just detta, även om boken stundtals drar åt att bli en monografi över hela kampen mot apartheid. Fast jag kan förstå svårigheten. För Nelson Mandela är synonym med just den kampen och det är svårt att separera de två, särskilt för oss som stod utanför och betraktade det hela utifrån.

Foto: Hasse Schröder

Även om jag ibland kan tycka att Rylander ibland fokusera lite väl mycket på andra saker än sin huvudperson återkommer han ständigt till Nelson Mandela. Och utvikningarna ger faktiskt relevant och intressant information om Mandela, ANC och kampen som fördes. Intressant är också kapitlet om Sveriges engagemang mot apartheid-systemet och stödet till ANC.

Sten Rylander väjer heller inte för det negativa, som till exempel den infamösa Jas-affären, hiv/aids-frågan och konflikterna som trots allt funnits inom ANC. Riktigt brännande blir det när Rylander analyserar skillnader mellan Nelson Mandela och Thabo Mbeki, som efterträdde Mandela som president och som under lång tid var en av ANC:s mest prominenta ledare i exil. Dessutom bjuds läsaren på en blick in bakom kulisserna när apartheid-systemet skulle monteras ner. Relationerna verkar inte ha varit så hjärtliga mellan Mandela och F.W. de Klerk.

En fälla en författare lätt kan falla i när denne skriver om en biografi om en ledare och människorättskämpe som Mandela är att texten blir mer än hagiografi över ett levande helgon, än en riktig biografi. Sten Rylander hittar balansen och lyckas ändå hålla ett sakligt avstånd till Nelson Mandela, även om det skiner genom hela boken att det är en person som Sten Rylander gillar och beundrar.

Trots att biografin är fullspäckad med mycket intressant, känns det ändå som att 240 sidor är lite knappt för att ge ett fullödigt porträtt av Nelson Mandela och hans kamp. Många kapitel hade lätt kunnat utgöra en grund för egna böcker om minst lika många sidor. Jag rekommenderar ändå en läsning av denna biografi, för om inte annat är det en utmärkt introduktion för den som vill fördjupa sig ytterligare om Nelson Mandela, ANC och apartheid.